klickar du här |
|
|
I mitten av juni 2007 reste min förre svåger Henrik
och jag till Finland för att kanske få se vilda björnar.
Resan gick till Vartius, Kuhmo kommun i mellersta Finlands allra
östligaste del nära gränsen till Ryssland. Här
erbjuder Ari Sääski med sitt företag Wild Brown
Bear www.wildbrownbear.fi
|
|
Eftersom vi var osäkra på hur stor chansen var
att få se björn hade vi bestämt oss för
tre nätter i gömsle. Det var därför med stor
spänning vi den första kvällen gick in i vårt
gömsle och började spana. Vi hade fått information
om att det natten innan hade varit framme björn vid åteln.
Solen gick ner vid 11-tiden och upp kl. 3. Vädret var mulet
men natten skulle förhoppningsvis ändå erbjuda
bra fotoljus. Stativfäste för kamera finns monterat
i gömslena och jag räknade med långa slutartider
mitt i natten.
|
|
Den gick direkt fram till en av tallarna och började rota i et hål i backen. Av storleken att döma och den erfarenhet vi fick så är det här förmodligen en yngre hona. Björnen rotade en stund i hålet och drog sig sedan snabbt tillbaka in i skogen. |
|
En lite mindre björn, betydligt ljusare i pälsen, kom från andra hållet. |
|
Den verkade också lite orolig och såg sig mycket omkring men gick till slut fram och rotade på samma ställe som den mörka honan. Efter en kort stund försvann den dock rätt snabbt in i skogen igen. |
|
Anledningen till att de vek undan var en stor björn som med viss pondus närmade sig åteln. Den gick snabbt fram och började rotande att vända på en pressenning som låg som skydd över maten. Den försvann dock snabbt in i skogen igen för att driva bort de tidigare björnarna. Detta var en stor hanne som vi sedan kallade den svarte. Redan efter endast tre timmars väntan och under en halvtimma hade vi sett tre björnar och vi var ganska entusiastiska. Kameran hade gått flitigt och jag hade många bilder. |
|
Björn nummer fyra kommer efter ytterligare en halv timmas väntan. Den kommer att bli en bekant till oss eftersom den sedan visar sig vid flera tillfällen under varje natt. Den var lite speciellt tecknad med ett l´jusare inslag över frambenen. Vi tror att detta är en hona och hon kommer senare att ha sällskap med ett par små björnar som vi tror är hennes fjolårsungar. |
|
Här går hon i gölkanten och de ljusare inslagen i pälsen syns tydligt. |
|
Efter en stund vandrade hon iväg runt gölen. |
|
Hon gick fram till en andra utfordringsplats och började utforska ett träd. Anledningen till detta var att det var åtlat en bit upp i trädet framför ett gömslet med ett par fotografer från sydeuropa. Efter en stund försvann hon emellertid in i skogen bortom myren. |
|
När natten var som mörkast kom den store svarte tillbaka. Det dåliga ljuset gjorde att det bara gick att fota honom med hyggligt resultat när han stod still. |
|
Ett kraftigt bakparti speglar sig i gölen. Mitt i natten stod han och rotade i matresterna. Han försvann sedan in i skogen och kom inte mer tillbaka. Ungefär kl. halv tre var en björn framme en kort stund, men sedan hände inget utan vi lämnade gömslet vid 7-tiden på morgonen för att gå hem, äta frukost och sedan sova några timmar. Under nattens gång hade vi också turats om att sova bort någon timma när det var lugnt. |
|
Den andra natten gav nya förutsättningar vädermässigt. Det hade regnat och blåst kallt hela dagen men på kvällen klarnade det upp och det blev fint väder. Solen gick ner 23.00 och inget hände före detta. Några minuter efter solnedgång kom vår bekannt sedan gårdagen, honan med de ljusa inslagen, fram ur skogen. |
|
Hon går direkt till åteln och börjar käka. Den var nyvittjad med slaktrester från en laxodling. |
|
Hon var delvis i sällskap med denna yngre ljusare individ och vi tror att det är en av hennes fjolårsungar. En jämstor björn med ett märke i pannan visade sig senare under natten när det var som mörkast. |
|
Bägge björnarna försvann dock snabbt in i skogen när en ny stor hanne visade upp sig. Det var inte samma hanne som kvällen innan för han var ljusare i pälsen. Vår värd Ari förklarade senare för oss att det var två olika individer och han namngav dem när han senare såg mina bilder. |
|
Här spanar han in i skogen efter att ha jagat iväg de andra. |
|
Sedan var det dags att börja rota under pressenningen och käka lax. |
|
Han gjorde utfall om någon annan björn visade sig iu skogskanten. Vid ett tillfälle sprang han vrålande efter in i skogen. |
Den lille ljuse fjolårsungen vågade sig fram när det store brune försvann. |
|
|
Senare kom även hans mamma fram. Här vandrar hon tillbaka in i skogen. Avståndet till vårt gömsle när de var som närmast var cirkus 30-40 meter. |
|
Den sista natten gav vädermässigt sett andra förutsättningar. Vindstilla, kyligt och klart väder gjorde att björnarna kom fram sent. Mitt i natten med dåligt fotoljus och med dimma stigande från gölen kom syskonet till den ljuse fram. Här ses båda tillsammans. Denna hade ett tydligt kännetecken med en mörk teckning i pannan. |
|
Den ljuse speglar sig fint gölen i den mörkaste delen av natten. |
|
Mamman med sin ljuse unge. De ljusa inslagen på honan var tydligare på den vänstra sidan. |
|
Dimman från gölen tätnade under natten och till slut kunde vi bara ana björnarna när de var framme på andra sidan gölen. Här vandrar en björn i myrkanten och speglas i vattnet medan gölen ryker. |
|
Vårt gömsle i gölkanten. I detta tillbringade vi den första och tredje natten. Mellannatten var vi i ett lite äldre och lägre gömsle. I detta kom vi lite närmare men fick i gengäld en lite smalare foto- och synvinkel. Matplatserna fanns på den andra sidan gölen. |
|
Vår logi.
|
|
Den nybyggda delen innehållande, kök, matsal, konferenslokal och en mindre biograf. |
|
Tack till mina döttrar Lena, Stina och Annika och min exfru Agnes som genom en uppvaktning på en högtidsdag gjorde denna fotosafari möjlig. Utan ert initiativ hade jag nog aldrig fått denna fantastiska björnupplevelse. |